Vart börjar man?
Jag känner mig ensam och rädd. Det är så mycket, jag vet inte vart jag ska börja? Rädd för det som varit, rädd för nuet och för framtiden. Jag vet dock att det kommer att lösa sig, jag måste få ut det. Sörja..
Tack,
:)
Mina fina pappa...
ligger på sjukhus. För precis ett år sen åkte han in akut, vi var hos honom och visste inte om han skulle klara sig. Hela 2009 åkte han in och ut från sjukhuset. Ett mycket jobbigt år. Många saker hände.
Tidig vinter 2009 låg han på intensiven ett dyng, läkarna sa att det var stor risk att han inte skulle klara sig. Det gjorde han. Han är dock fortfarande på sjukhuset. Hur lever man med detta?
Jag har haft många rädslor djupt inne i mig hela mitt liv men av någon anledning så har dom kommit upp till ytan nu. Inte så konstigt under omständigheterna.
Jag är inte deprimerad. Jag är glad, tacksam och hoppfull.
Jag är inte van att skriva, vet inte hur jag ska formulera mig. Jag börjar sakta och säkert.
Tack!
:)
Välkommen!
Mitt första inlägg, hjärnsläpp. Vart börjar man någonstans? Jag har suttit i några timmar (!) och pulat med designen. Jag är inte jättenöjd men det får duga, jag håller på att lära mig och det är ganska kul.
Jag har gått runt och funderat, på just några av mina rädslor. Hur ska jag möta dem? Jo jag tänkte möta dom här, gärna med stöd av några läsare. Rädslorna behöver komma fram och släppas fria.
Wow, mitt första blogginlägg någonsin. Jag? Bloggar?
Just Du, kanske min första läsare? VARMT VÄLKOMMEN! Lämna gärna en kommentar.
Jag återkommer snart med mitt andra blogginlägg någonsin.
:)
